Magsjuka

Är vad jag har nu, fyyy! Varför råkar jag alltid ut för det varje år?

Aja det blir en lugn lördag isoffan för mig och hoppas att jag mår bättre imorrn!

Fredag o fest

Idag är jag bjuden på en fest till min arbets kollega, tacos och fri sprit, men eftersom jag komem rhar hon köpt cola och godis till mig så jag kan sitta i en hörna o mysa medan de andra blir fullare o fullare!!!

Happy Halloween!!!

Minns ni?

Att det var något jag ville hålla för mig själv ett tag till, här är det!

En bebis! Min bebis! I vecka 17+5

Jag har länge velat fram och tillbaka hur jag skulle göra med den men till slut bestämde mig för att den ska få komma till världen! Efter alla missfall och utomkvedshavandeskap så kände´jag att jag vet inte hur många chanser jag kommer att få!

Allt var helt oplanerat men på nått sätt säkert menat och inte mindre välkommen!

Så så ser mitt liv ut nu, nån liten som växer därinne i mig!

Välkomna nästan allihopa

Idag börjar SR´s kampanj mot rasism. Jag vill verkligen uppmana varenda person i vårt avlånga land att se den serie på sju avsnitt som börjar ikväll (Onsdag) på SVT 2 klockan 19.30.

I första programmet ''När förlät vi Bert Karlsson?'' konfronterar Musse Hassevall Bert Karlsson med några citat från hans tid i Ny demokrati. Doreen Månsson träffar Sverigedemokraten Allan Jönsson som sitter i fullmäktige i skånska Bjuv och han är ganska mysig. Har främlingsfientligheten blivit folklig?

Drömmer mig tillbaka

Varför kan jag inte glömma Turkiet och Alanya, jag trodde jag gått ifrån det helt men allt efter dagarna går så längtar jag tillbaka mer och mer, varför? Till vad?

Allt efter som årstiderna går tänker jag på vad som hände exakt då, som tex i oktober/november för 2 år sen så var jag helt galen i mandariner, var då gravid med min och Halils bebis. Fick mina mandarin psykoser så han fick gå ut 2 på natten och leta upp någon market som var öppen så jag kunde få äta. Månaderna gick och vi åkte till Sverige på julen för att fira den hemma med mamma och familjen, bara det han har ju varit här, åkt på samma väger jag åker på, gått i dom affärerna jag går i osv, varför va han tvungen att vara så dum???

På nyårsafton 2007/2008 förlorade jag barnet i 14 veckan, efter det gick allt utför, jag slet mig ur mig själv. Han älskade mig mer och mer för var dag även om det inte gick att älska mer, medan jag blev mer och mer avståndstagande. Jag hade nog med mig själv, tränade 2 timmar varje dag, solade, umgicks med tjejerna köpte bara sake rtill mig själv och längtade hem till Sverige. Den 28 maj flyttade jag hem igen och visste att jag aldrig mer skulle tillbaka. Jag lämnade Halil vid Damlatas, hans sista ord var jag älskar dig, sen klev jag på bussen och tittade ut där han stog med sina stora ögon och vinkade. Han trodde att han skulle komma till mig efter sommaren, men jag visste att jag lämnade honom för alltid!

Den här bilden har satt sig i mitt huvud, gjorde jag fel? När jag åkte var jag övertygad att känslorna var slut att jag ville inte se honom igen. Men allt eftersom dagarna går så vet jag, han var/är mannen i mitt liv den jag gifte mig med av så mycket kärlek! Hur ska jag kunna gå vidare?

En serie

Som jag saknar helt galet är Dudaktan kalbe som gick på tv i Turkiet under mitt år där, varför finns inte något liknande här?

Ännu mer synd att han som spelar Kenan i serien inte sitter brevid mig!

Kylan på väg...

För varje dag blir det mindre löv på träden, men dom som sitter kvar är jätte vackra i alla möjliga färger, men för varje löv som faller så går vi närmare vintern och kylan vilket jag inte tycker om. Det enda som 'r positivt med det är jul lov...nästan 3 veckor hemma att bara vila!!!

Idag

om 2 månader är det julafton, hur fort har inte det här året gått? Även fast vardagen är grå och tråkigt går tiden för fort!

Ställ om klockan

I natt för nu överger vi sommar tiden och går in på vinter tiden!!! Så när klockan blir 3 är det bara att ställa tillbaka den till 2, vilket kommer betyda ljusare mornar och mörkare eftermiddagar och kvällar!!!

Özledim

Gözyaslarim hic dinmesin, Canimdan nefes gitmesin, Sensiz dünya hic dönmesin, sen benimle olmayinca

Özledim seni özledim, her gün yolunu gözledim, döneceksin birgün diye, gözyaslariyla bekledim

Gözlerim sensiz bakmasin, yüregim sensiz atmasin, Atan kalbim hic vurmasin, sen benimle olmayinca

Fryyyyser

Något så galet, elementen är iskalla oxå, är det inte dax att sätta på dom eller när sker detta?

Sjuka människor

Som hostar och nyser på tunnelbanan rätt ut, hur kan man göra så??? Fyyyy, håll i alla fall för med armen men nej då kanske man inte smittar lika många. Eller prova att vara hemma när näsan rinner som mest!

Så nu har jag gnällt av mig för dagen!

Måndag igen

Och jag är lika dålig på att uppdatera som vanligt, men tiden räcker verkligen inte till, håller på med ett arbete om samer i skolan nu så om ni undrar så sitter jag med det så fort jag kommer ifrån jobbet.

Helgen gick lika snabbt som vanligt, i lördags hade jag o C en turkiet sentimental kväll här hemma då vi satt och pratade med gamla släkten på msn med webb kamera och lyssnade på turkisk musik, nästan så tårarna började rinna men men, nån dag ska vi tbx, vet bara inte när!

Jag i bergen i Alanya våren 2008

Första riktiga snön

kom idag och den låg kvar ett bra tag, är det inte för tidigt?

Min härliga förkylning har satt sig i bröstet så att det är jobbigt att andas, helt underbart!

När jag satt och pluggade så tittade jag ut och det lös så fint över Highvalley (Högdalen)...så jag bjuder på en bild! Länge leve betongförorten!

Blää dag

Idag är en sån dag man inte vill ha, allt är grått tom vädret, det snöade när jag kom till tensta, jag frös hela dagen, täppt i näsan o allmänt låg, fyy vill inte ha såna dagar, men tyvärr så blir mina höstar oftast så här tråkiga och deppiga, vad ska man göra?

Måndag jämt!

Helgen passerade lika fort som alltid, jag fattar verkligen inte varför det går så fort!

Lördagen spenderade jag med C vi åt världens godaste kebab som serverades i alldeles nygjort pizzabröd, hur gott som helst! Sen åkte vi hem till henne och käkade godis och pratade gamla Turkiet minnen, det känns som om man är tbx till 2001 när man sitter o pratar om allt, men åren har gått fort och mycket har ändrats. Det som känns mest kul är att jag och C tagit upp kontakten igen och det känns verkligen som om vi aldrig varit utan varandra! LOVE U!

Söndagen spenderade jag med mamma vi hälsade på mormor och morfar dom börjar bli så gamla nu så man måste passa på att träffa dem så mycket som möjligt! Igår kväll bjöd mamma på middag ute, entrecote med potatisgratäng och bearnaise sås det var såååå gott!!! 

Så imorse vaknade jag när det var alldeles mörkt ute klädde på mig och vandrade iväg till t-banan, vilken lyx egentligen när jag bodde i Turkiet och kunde sova precis när jag ville, inga mörka mornar osv...Sverige är verkligen deprimerande på vintern!

Härlig höstdag ute...

Men jag har inte varit utanför dörren! Har pillat med mitt farmville, pluggat, tvättat fönster.

Snart kommer C och hämtar mig så ska vi åka och äta kebab, vilket sitter jätte fint är mer än hungrig just nu!

Dax igen!

Efter ett blogguppehåll är det dax att börja igen! Men det händer inte så mycket i mitt liv som jag tycker är värt att skriva om.

En kurs är färdig i skolan nu håller vi på att läsa om nationella minoriteter i skolan vilket är väldigt intressant och jag visste inte alls vilka det var, vet ni?

Våra invänjningar är färdiga på jobbet så nu har vi en grupp på 13 st härliga 1 åringar.

Min bästa vän har även börjat skriva på vår historia i Turkiet som startade i augusti 2001, läs den! Mest handlar det om hennes liv där men jag finns oxå med dock med fingerat namn!